Jag tror på något större än slumpen

Nu är vi inflyttade. Och allt har gått jättebra, jag stortrivs redan. Killen som hade lägenheten innan oss är en bekant så han har kvar sina grejer i ett hörn till fredag. Gör absolut ingenting. Men vad stort vardagsrummet blir sen.




Något jag tänkt på hela helgen är det här: Jag fick beskedet att jag kom in på universitetet i Sundsvall i mitten av december. Vi sa upp lägenheten och Tobbe från sitt jobb. Nu skulle vi bara hitta nån ny lya. Då säger svärmor att hon sett att just den här killen har skrivit ut på Facebook och undra om nån ville ha hans för han skulle flytta. Vi hörde av oss på en gång, kontaktade hyresvärden, fick film på lägenheten och skrev på papper. Allt inom loppet av två-tre veckor. Och det är min drömlägenhet. Högt i tak, gammalt kök o stora rum.



Kan tänka säg att man bara får ta en lägenhet med så kort varsel annars men det här blev kanon.

Slumpen? Jag tror på något större än så.