På dagarna här i Nora brukar jag försöka komma ut någon gång under dagen. Idag var jag fotosugen så jag drog på mig dojjorna, jackan och hängde kameraväskan över axeln och började min fotoutflykt.
Jag vet inte så många fina områden här runtomkring än så länge, därför fick det bli sjön även denna gång. Det är så harmoniskt att inte ha något mål. Bara vara ute och traska, titta på naturen, andas in luften och titta efter motiv att fota. Leka lite.
Även fast jag inte är den bästa på att fota, så tycker jag inte att det är viktigast. Jag tycker det är så roligt att ligga längs marken och fota saker som andra inte uppfattar som något alls.
Som dom här två skrumpna vitsipporna till exempel. Hur många stannar upp och tittar på dom nu. För någon månad sen var de väldigt omtyckta och folk tjoade när de första kom och satte dem i midsommarkransarna. De ser inte mycket ut för världen, och jag skulle inte ta in dom för att sätta i vas, men det är mitten av oktober och de är kvar. Kämpar.
Sista bilden för idag får bli detta träd i sepia. För visst är det vackert, måhända lite dystert, men vi lever ju i en dyster värld så varför inte...
Fast för mig var inte dagens utflykt dyster, utan istället mer som balsam för själen, ett glas isvatten en varm sommardag eller varför inte som schampo i skitigt hår.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar